Jag vet

Jag vet just nu svänger jag sjukt mycket. Igår låg jag och grät och funderade över livet och hela dagen kändes tung. Imorse kändes det också rätt tungt men idag kände jag mer go och har tagit tag i saker. Fan vad skönt det känns att ta reda på nödvändig fakta om olika saker och ting. 

Jag har varit på Apoteket hämtat ut medicin som räcker en månad för 750 jäkla spänn...  Men nästa månad är det halva priset som tur var. 

Idag känner jag mig inte lika tung men jag är trött. Sjukt trött. 

Jag tycker att det är så patetiskt när människor skriver "Man vet verkligen vilka som är ens riktiga vänner när det väl gäller" 

Nu när jag mår så här så har jag märkt att människor som jag förväntat mig stöd och omtanke av inte har kommit med nånting och dom mest oväntade människorna som har visst mest omtanke?! Visst är det märkligt hur folk reagerar och hur folk ställer sig när någon är psykiskt sjuk. 

Många fattar inte allvaret med sjukdomen och självmordstankarna upplevs som uppmärksamhetsökande och inte alls någon sjukdom. Jag har berättat om mina självmordstankar för att jag varit så rädd att gå runt med dom ensam. För hade jag inte berättat om dom så tror jag att dom inte bara hade stannat kvar som tankar utan att dom tillslut skulle bli så tunga att jag gått till handling.

Det väldigt intressanta med bipolär sjukdom är att 40% som lider av bipolär sjukdom har självmord som dödsorsak. 

Jag vill inte bli någon av dom procenten därför skriker jag ut på min blogg hur jag mår så kanske någon kan komma och ge mig en kram för jag orkar inte gå till dig.

När jag får min dödsångest så vill jag inte ligga själv i min säng och tro att jag kommer att dö. Jag hade önskat att någon höll mig i handen, tröstade mig eller gav mig en kram.