Bakslag

Att inte sova på regelbundna tider och att glömma ta medicinen vid samma tidpunkt. Det är inte bara någon timme senare utan 8-9 timmar försent. Vilket resulterade i att livet var helt hopplöst igår. Igår tänkte jag ge upp. Idag ska jag till psykologen för första gången på ett bra tag pga lång historia som finns att läsa om i tidigare inlägg. 

Min resa till Thailand fick mig att landa med fötterna på jorden och hjärnan går verkligen inte på högvarv som den gjorde innan jag åkte och jag kan uppskatta och njuta av mina barn på ett annat sätt. 

Men dygnsomställningen påverkade mig mer än jag trodde. Igår somna jag när jag la barnen, tog inte min kvälls medicin fören 6 i morse. Den medicinen är den viktigaste för att jag ska hålla mig stabil, för att inte humöret ska svänga till eufori och senare dimpa ner till mörkret och vilja avsluta mitt liv. I förgår glömde jag också ta min medicin och tog den 03 i går morse. Så där ser jag hur viktigt det är med min medicin. Jag var så lugn och lycklig när jag kom hem men nu är jag labil och har tappat tron på mig själv. Det är en daglig jävla kamp mot mig själv. 

Ska göra några beställningar idag för att skingra tankarna lägga mig i tid ikväll och ta medicinen! Sen får jag hoppas att jag är tillbaka med energi och stabilitet imorgon.